fredag 23 september 2016

På IKEA med Vincent

Vincent med choklad. Eller möjligen blåbär.
Tänkte sjunga en liten lovsång till IKEA här. Det hade ni väl inte väntat er? Nu är det inte just IKEAs möbler jag beundrar så väldigt, utan förmågan att lösa alla problem som kan uppstå när man skall göra sina köp. Idag var vi där med lille Vincent, dryga två år och IKEA är perfekt för barn. Vi startade med lunchen. Brickvagnarna är mina favorithjälpmedel, har sedan länge beundrat denna geniala lösning på hur en hel familj med småbarn kan få med sig maten till bordet. Nu fick jag äntligen använda den. Vilken smart grej det är! Vincent åt glatt sina barnportionsköttbullar och det var inget fel på vår mat heller.

Lillasyrran stannade hemma idag.

Så skulle vi ju faktiskt handla också, på nederplanet. Lille Vincent upptäckte lampavdelningen och var i sjunde himlen. Han är i lampåldern och har nu tänt och släckt de flesta lamporna. De är ganska många. Bättre än en lekpark! När vår lille tvååring tyckte det blev lite långt att gå fanns det massor av roliga kundvagnar att åka på. Så praktiskt. Både för honom och för oss. Väl igenom kassorna föll vi för den underbara mjukglassmaskinen. Såå rolig! Vincent och morfar åt glass med förtjusning, jag kan behärska mig. Tycker att maskinen är roligare än glassen är god.
Vad vi köpte? Nja, det vi skulle ha - tyg att trä på strykbrädan, fanns inte. Kommer in i början av oktober. Vi får göra ett nytt besök då. Vilken tur vi har :-) Och ingen har väl någonsin gått igenom hela IKEA utan att köpa något? En korg och en lampa kom vi undan med.

torsdag 22 september 2016

Bilder och Brrr

Obligatorisk bild på piren vid Strandbadshotellet. Den är svår att låta bli att ta :-)
Älskar strandpromenaderna med hund så här års, lika vackert varje dag!
Tror dessutom det snart är dags för frukost på hotellet, har tröttnat på att göra min egen.

Försöker boka resa, men har svårt för att bestämma mig. Käre Maken och jag firar att vi varit gifta i 20 år. Det lutar åt London. Dit åkte vi när vi varit gifta ett år och bodde då på hotell i Bayswater. Ni vet, de här ombyggda stora gamla villorna där elementen antingen går för fullt eller inte alls, och fönstren antingen inte går att stänga eller inte går att öppna. Har alltid tyck det är så kul! (Ja, ja! Helt obegripligt, men jag älskar det absurda i tillvaron.)


Nu blir det nog Park Plaza vid Westminster Bridge, det har stilig utsikt mot Houses of Parlament som det vore kul att titta närmare på. Gotiken i högform :-)

Läser Kristin Cashores De Utvalda. Är nu inne på del 2. Det är en verkligt otäck idé hon fick redan i del 1 som hon nu utvecklar riktigt ordentligt. Brrr!

onsdag 21 september 2016

Rondellkonst. Och nackdelen med lathet.

Vi har fått en ny rondell. Det finns ganska gott om rondeller här i Falkenberg. I och med denna rondell försvann ett av Falkenbergs två (2)! trafikljus, kanske en förlust för stadens trafikskolor, men knappast någon annan.
Är en varm anhängare av rondellkonst, är ibland väldigt kul och ibland till och med vackert. Här är det stenblock, grus och strandblommor som gäller och det är jättefint! Heja kommunen, eller vem det nu är som bestämt.

Hamlet och jag har alltså krupit omkring i rondellen och fotograferat, en plan jag haft ganska länge men alltså nästan lika länge glömt bort. Det är en jätterondell, värdig Göteborg, så vi hade gott om plats. Emellertid hade de blommor jag siktat in mig på redan blommat över. Nackdelen med att uppskjuta till morgondagen . . . .

Gäller även betalandet av räkningar. Betala räkningar är bland det värsta jag vet. Dammsuger t o m hellre, då förstår ni! Har två otäckingar (räkningar, alltså. Inte dammsugare.) som nu ger mig både dåligt samvete och dyra avgifter. Försöker hitta någon (något) att skylla på, men det går inte så bra.

Kära vänner, jag har återgått till fantasyns värld och mitt chansande här måste få ett slut. Läser Kristin Cashores De utvalda. Den är fantasifull och välskriven och dessutom förtjänstfullt utrustad med karta. Emellertid är det en renodlad ungdomsbok och det är liite tröttande emellanåt. Framförallt är språket väl enkelt. Det är ju inte Kristin Cashores fel att jag inte har åldern inne, det är bra ungdomsböcker, sedelärande som nästan all fantasy,  men jag tänker ägna mig åt t ex Nebulapristagare hädanefter. Tror jag.


måndag 19 september 2016

Uppgörelsen? Sluträkningen? Dilemmat med bra böcker.

Aaaaagh! Har just läst ut A Great Reckoning, Louise Pennys senaste. Bara hatar när en bra bok tar slut, och åh, så bra den är! Oerhört välskriven. Man vaggas in i mys och trygghet för att kastas ut i ångest och hemska misstankar. Gång efter gång efter.... Dessutom älskar man hennes karaktärer. De flesta, vill säga. Några är verkligen avskyvärda, och några är både och. Många av hennes karaktärer återkommer i varje bok, känns som om jag känner dem väl vid det här laget. Och miljöerna! Underbart! Hon får till och med den kanadensiska vintern att framstå i ett romantiskt skimmer. Som snabbt passerar förbi ;-). Intrigen är alltid intelligent, jag är så imponerad.
Har alltså haft 48 timmar rent och oförfalskat nöje, slitits mellan att försöka spara boken så att den skall vara längre (omöjligt, och dessutom blir det för splittrat och förstör läsupplevelsen.) Och att sträckläsa. Sträckläsningen vinner alltid, dessutom det bästa sättet att uppleva en bok. Åtminstone om den är så här välskriven. Men, som sagt, det är ju det här med att boken tar slut så fort. :-) Louise Penny har en agenda; om man kan kalla kärlek, vänskap, rättspatos, heder för agenda och det tror jag man kan. Tycker dessutom att böckerna blir bättre och bättre, ganska ovanligt i branschen, intygas härmed.

Bilderna, kära vänner, togs för några dagar sedan. Jag har haft fullt upp :-)

lördag 17 september 2016

Stranden äntligen fri!

Hamlet vill tala om för er att nu äntligen är det dags för hundar på stranden! Precis lagom, vi hade sista riktiga sommardagen i torsdags. Jag badade till och med. Annars inte min grej, men man får ju fira sensommaren på något vis. Jo, det var jättekallt! :-)
Var nog dessutom mitt enda bad i havet den här säsongen.
Och nu har hösten börjat. Jättefint väder och svalt och skönt. Inte badväder men det finns ju så mycket annat man kan göra. Promenera hunden, tex ;-)

Skippar nu resten av Tremeraire-serien, den håller inte måttet. Men de två första böckerna ska ni inte missa!
Har nämligen fått hem Louise Pennys senaste. A Great Reckoning heter den, kom ut häromdagen. Skulle lite fritt vilja översätta det med En Stor Uppgörelse. Har högt ställda förväntningar här. Mysdeckare, med en otäck underliggande ton. Hoppas så att vi är i min favoritby Three Pines. Skulle gärna flytta dit, om det inte var för alla morden.

onsdag 14 september 2016

Stranden. Igen och igen


Det är något alldeles magiskt med ljuset över stranden och havet just nu. Är nere och tar bilder nästan varje dag. Ni får ursäkta om det blir tjatigt, men jag kan inte låta bli! Soldis är så mycket mer intressant än klart ljus. Åtminstone på bild :-)
Så var det Naomi Novaks Temeraire igen. Läser är i princip det enda jag gör, så det blir ju det inläggen handlar om. Det är ju så mycket enklare att använda vår egen värld än att hitta på en egen. Det är ju det som fascinerar med fantasyn; den annorlunda världen, med annorlunda förutsättningar. Här har vi i stället historisk äventyrsroman, ok, med drakar, men det räcker liksom inte riktigt till. För min del, alltså. De två första böckerna är lysande. Sedan mattas min förtjustning,  är inte det här att göra det lite för lätt för sig?

tisdag 13 september 2016

Tränar

Med kameran, alltså. Tycker tack och lov att det är roligt att ta bilder igen. Tyvärr är det sämre med den fysiska träningen, men det ska väl komma igång det också. Så småningom.

Med kameran går det sådär, får jag väl säga. Blir ganska förvånad när jag fingranskar mina bilder och upptäcker att de inte är så skarpa som jag trott. 

Bilden ovan duger. Vår rosenapel har nu äpplen, har aldrig varit så stora och fina något år tidigare. Misstänker dock att vi också kommer att få de största och finaste mössen någonsin tack vare detta. Så länge mössen nöjer sig med att bo i garaget är det ok för min del, men de försöker ta sig in i huset. Motas med fällor med god blåmögelost. Lider lite av att vara tvungen att sätta fällor, men de äter upp isolering och det är inte ok.
Ängsblommor på vägen från affären och hem. Uppskattar det vildvuxna och oordnade, men kanske inte i den egna trädgården :-)

Är igenom Temeraire, del 3. Senare delen av boken handlar om Napoleonkrigen i Europa, 1806 års fälttåg. Här bygger Naomi Novik naturligtvis på böcker om militärhistoria. Är man intresserad av det ämnet är boken säkert underhållande. Det är inte jag. Bok 4 verkar innehålla mindre militär strategi och mer fantasy. Hurra!

måndag 12 september 2016

Ljus. Och skugga.

Mer från trädgården, lite tidigare i somras. Har letat efter bilden, här är den äntligen.
Och min nya bukett med kinesisk kärleksört som skall torka, och redan torkade födelsedagsrosor.  Kärleksörten kommer att mörkna, jag vet bara inte hur mycket.
Hade liknande bukett från förra året, nu i  dammigaste laget :-)



TV-serien Grantchester: Såg avsnitt 2 igår. Jodå, absolut sevärd. Har lite problem med att klänningarna är så fula. Men så såg de ju ut, dessvärre. Gillar däremot många dräkter som skymtar förbi. Önskar så jag var bättre vid symaskinen. Då, ni! Skulle det minsann bli en ylledräkt med utställd kjol och kavaj till. Blev dessutom totalt förälskad i en trenchcoat. En snygg sådan, inte de här skrynkliga FBI-karikatyrvarianterna. Underbart nog buren av en kvinnlig MI5-agent. Såå roligt! Prydligast klädda agent jag sett på länge.

söndag 11 september 2016

Trädgården

Vill gärna visa min favoritdel av trädgården så här på höstkanten. Sensommar, snarare, här är ganska varmt fortfarande, säkert uppåt 20 grader- Och innan jag klippt ner den fina kinesiska kärleksörten, jag skall göra en bukett som får torka. Tar dem tidigt, så blir de ljusare i färgen.

Läser vidare om Tremeraire. Vi har varit i Kina i nästan en hel bok, nu verkar vi vara på väg till Turkiet. Vi tar landvägen. Sååå roligt :-) Tänker tillbringa dagen med läsande. Och kaffe, det ingår.

Har ett avsnitt av Grantchester som vi inte sett ännu. (Nr 2)Men som jag inte tänker missa. Väldigt bra manus. Och lysande skådespelare, som vanligt. Lite jobbigt bara med Robson Green som förvandlats från halvknäpp profilerare (Mord i sinnet) till förnuftig polis. Profileraren har liksom satt sig fast. Vad är det med engelska präster och brott egentligen? Just nu har vi både den stilige prästen (James Norton, som faktiskt pluggat teologi) i Grantchester och Father Brown (mindre stilig, men roligare) som amatördeckare. I alla fall på tv.


lördag 10 september 2016

Fem dagar kvar

Om fem dagar tas äntligen den dumma skylten bort och vi (Hamlet och jag och alla andra hundar och ägare) kan gå promenad längs stranden igen. Skylten är inte alls dum, jag vill heller inte att hundar ska springa och kissa i sanden när folk skall sola och bada. Men just nu känns det som om skylten suttit uppe en evighet! Och antalet badgäster är sedan flera veckor försvinnande få.
Har, som ni ser, varit på hundpromenad längs Klittervägen. Det fina är att man kan titta in till Mattias och BeatricePå G och ta en cappuchino innan man ger sig av hem igen. Fortfarande öppet, men bara på helgerna.

Naomi Novaks ljuvliga serie om draken Tremeraire och hans skötare visade sig bestå av fler böcker än jag trodde. Sprang snabbt iväg till biblioteket och lånade de fem som var översatta. Det finns fyra till. Hurra! Detta är en charmig äventyrshistoria, tiden strax efter förrförra sekelskiftet. Har, mycket välförtjänt,  fått både Nebulapriset och Hugopriset. Vet inte om jag klarar nio böcker, men kanske . . .
Måste här passa på att klaga på svenska förlag som har den dåliga vanan att översätta början av fantasyserier, och så sluta med översättningarna någonstans mitt i. Så att man blir tvungen att köpa dem på originalspråk (läs: engelska) om man vill veta slutet. Äger följaktligen slutet på flera serier, väldigt otillfredsställande.