Midkemia - Raymond E. Feists värld

Det är lite si och så med ordningen på alla böckerna, men det är en god idé att läsa dem i den tidsföljd  händelserna utspelar sig. De flesta böckerna hänger väl ihop, och samma personer, alternativt släktingar, dyker upp i alla böcker. Det är dessutom så att om man läser den engelska versionen så är det betydligt färre böcker. Men om vi väljer den svenska versionen så har vi först:

Rosenapelblom. Från min värld.

Kriget om Rämnan (sex böcker) i vilka vi möter centralfiguren  - Magikern Pug - som är med i alla böcker
Imperiets dotter (sex böcker) skrivna tillsammans med en annan författare och som jag inte lyckats få tag i
Krondors söner (tre böcker)
Ormkrigskrönikan  (sex böcker), men hopplös att hitta på svenska, finns på engelska, då fyra böcker
Riftwar legacy (tre böcker, ej översatta). Dessa har jag heller inte läst.
Riftwar legends (tre böcker, ej översatta) Ej läst dessa heller.
Skuggornas väktare (tre böcker)
Bärare av ondska (tre böcker)
Demonkrigen (två böcker, varav bara den första, Stjärnalvernas stad är översatt till svenska)
och så den sista boken, inte heller översatt:
Chaoswar Saga (en bok, och den skall vara den sista).
Hmmm. Jag inser att det finns en massa böcker kvar för mig, medger att jag blandat ihop böckerna och trott att jag läst fler än jag hade.
Personkaratäriseringen är Feists forte. Här är han verkligt bra och det är det som gör att man läser vidare. Hans personer är spännande, sinsemellan olika (nåja, några upprepningar finns det), det är i alla fall lätt att hålla isär dem vilket är ett bra betyg och man tycker om dem. Nyfikenheten driver en vidare genom pärmarna. Det är lite väl många krig, lite väl många upprepningar av intrig,Vilket gör att det är svårt att hålla isär de olika berättelserna,  men inte värre än att man står ut med det. Är, liksom författaren själv, förtjust i Jimmy Handen som startar sin karriär som ficktjuv och den briljante affärsmannen Roo, vars affärsimperium beslagtas av Kungariket mot en skuldsedel - som naturligtvis inte kan återbetalas - i jätteformat. Han är nu tvungen att åter få Kungariket statt vid kassa, så att han kan få tillbaka sina pengar. Ett komplicerat uppdrag, men han jobbar på.
Tänker nu jaga de böcker jag har missat, Biblioteket först, sedan SF-bokhandeln.
Har haft väldigt roligt i mitt besök i Midkemia, och jag kan varmt rekommendera en resa dit.

Call me Snake...

Allt beror på vilken typ av humor man har. Såg Flykten från New York igår, och inser att den säkert var tänkt som action, inte som actionkomedi som jag påstod. Det är jag som tycker att den är vanisnnigt rolig - en väsande Kurt Russel som är så tuff så att det bara inte finns, bilen med kristallkronorna, den fege presidenten mm, mm. Lägg också märke till att alla tuffingarna röker. Det var andra tider det. Nu röker inte ens jag. Eftersom den gick på TV4Film så kommer den igen. Dessutom går Blåsningen på samma kanal. Underbar film och eftersom den är förlagd till 20-talet? /30-talet? känns den inte föråldrad. En riktig fullträff manusmässigt, duktiga skådespelare, bl a Paul Newman, fantastisk miljö och fantastiska kläder!
Måste nu sätta mig och betala räkningar. Det absolut tråkigaste jag vet. Tar nog en cappchino till och läser lite först. Återkommer om Feists Midkemia lite senare idag, ett äventyr som dessvärre snart är över och utläst för min del. Vi ses!

Återstoden av dagen

ägnas åt att undvika att betala räkningarna och att försöka låta bli att läsa ut min bok Shards ... osv. Till god hjälp har jag Jonathan Ross, vars talkshow går på dagtid i svt1. Alltid bra, han är rolig och han har fantastiska artister med i programmet. Idag t ex, Christina Ricci, som ni kanske minns som en bister liten Wednesday i Familjen Addams. Vuxen numera, och jättesöt, dessutom 155 cm lång, vilket gör att jag är 2,5 cm längre. Inte ofta det händer.
Bilden är från Botaniska trädgårdens växthus. Kan vara orkidéer.

Borsta tänderna - det betalar sig!

Denna helylleuppmaning kommer p g a Käre Makens stundande  tandläkarbesök som kommer att gå loss på dryga 30 000:-. Detta är pengar man kan göra roligare saker för. OBS att vi naturligtvis har tagit prisuppgifter från olika "leverantörer". Själv är jag ett offer för skoltandvård där man borrade bort  allt man såg och fyllde med amalgam. Med påföljd att mina tänder (det lilla som är kvar av dem) går sönder. Det räcker att jag tänker ordet "kola" så händer det otäcka och otäckt dyra saker. Blev uppriktigt förb-d när jag upptäckte att 1 st kola i det här senaste fallet skulle komma att kosta mig ca 6 000:-. (Älskar naturligtvis kolor - en mycket olycklig och föga besvarad kärlek.) Ringde imorse till Odontologen i Göteborg och YESSS! de vill ha mig som patient. Det är inte så säkert att det blir jättemycket billigare, det tandtekniska materialet får man ju betala, men man kan vara säker på att man a) inte betalar för mycket, b) för det absolut bästa vården. OK, det är långt för mig att resa, men det är det värt!
De annonserar i Metro när de vill ha patienter, om du känner dig hugad. Annars kan man chansa och ringa i slutet av månaden.

Ja, ja, papegojtulpanerna igen, får komma på något annat imorgon!

Nu någonting roligare: Ikväll på kanal4film, 21.00 kommer Flykten från New York. Med Kurt Russel, från 1981. Den är så rolig så det är inte sant. Russel (Snake Plisssskin heter han här) är tuffare än vad som är möjligt, har kobra tatuerad på sex-packsmagen och VÄSER hela tiden. Bara det! Och kläderna, och alla typer; det är tidigt 80-tal så ni kan ju föreställa er! Nattsvart actionkomedi, intelligent manus. Det finns en uppföljare, mer komedi än action, men den är rolig den också.

Havrekakor

Fick plötsligt lust att göra havrekakor, och eftersom jag inte lyckades hitta receptet i bloggen kommer det här en gång till: Det blir 16-20 ganska stora kakor, men 10min är lite för kort tid, åtminstone i min ugn. 

-------------

Det här med  sötinet är inte helt 100%, tänker minska totala mängden sötningsmedel i nästa försök och kanske ta en tredjedel råsocker i stället, alltså: 1/3 dl råsocker, 1/3 dl sötin, 1/3 dl canderel. + ca 1 dl russin, obs ekologiska. Det måste finnas ett skäl till att hundar blir förgiftade av russin och vindruvor.

Ingredienser 

• 125 g smör
• 1 ½ dl vetemjöl
• 1 dl hasselnötter
• 3 ½ dl havregryn
• 1  dl sötin + 1/2 dl canderel
• ¾ tsk bikarbonat
• 1 msk gräddfil

Tillagning

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Rör matfett och socker poröst.
3. Hacka nötterna och blanda ner dem i smeten.
4. Rör bikarbonat och gräddfil och blanda ner i smeten.
5. Rör i övriga ingredienser.
6. Rulla bollar, ca en msk smet
7. Lägg dem på bakplåtspappersklädd plåt.
8. Tryck till med en gaffel.
9. Grädda mitt i ugnen 10-12 minuter.

Draperingar

Här är mitt draperityg - tjock sammet. Det blir säkert bra, men jag kan inte börja sy innan vi fått dit stång och den är fortfarande kvar på IKEA.
Igår hade vi nästan vår här nere hos oss. Solen sken och det var nästan varmt och jag vågade mig ut iförd vårjacka. Jättehärligt! OK, jag hade tjock halsduk och handskar, men ändå! Här är den: Chanelkopia från danska claire. Idag är det vinterjackan som gäller igen.
Läser sista boken i Feists Ormkrönikesvit: Shards of a Broken Crown. Underbart poetisk titel.  Fasar för att boken skall ta slut.
Ser nu alla Mentalist-repriserna vardagar 20.00 på kanal 8 samtidigt som vi ser nya avsnitt söndagar 20.00 kanal 3. Har missat någon ellwer rentav några säsonger eftersom 3an ändrade sändningstiden till kl 22.00. Så glad att det finns repriskanaler. Vi har alltså missat att de fått fast Red John och att han skulle vara skjuten - det som var själva huvudintrigen. Blev helt paff när detta nämndes i förbifarten i gårdagens avsnitt. Emellertid dök han upp igen! Bara måste se alla avsnitten så jag får intrigen klar för mig. Har en annan favorit: Criminal Minds, går på kanal 5. Men den är otäck. Och jättespännande.

Festival

 Min favorit i Melodifestivalen: Lyckas inte lägga upp klippet riktigt, så ni får trycka er fram.
 Sara Dawn Finer + Stenhammarkvartetten .
Vilken röst hon har den kvinnan! Riktigt fin text också.

Andra ufon

Annars hade jag hoppats att "hårdrockarna" Dynazty skulle gå direkt till final. Röstade på Miskowsky också.Den här gången lyckades jag skänka några kronor till välgörande ändamål, förra lördagen var det faktiskt helt omöjligt. Det var inte det att man inte kom fram, det var det att man inte hade lust att rösta på något av bidragen. Hade man kunnat lägga minusröster hade jag gjort det. På Ranelid. Så obehaglig, och så meningslös.  Perellis "klänning" var en  besvikelse. Mera sparkdräkt än klänning, hade gjort sig bättre på en 20 år yngre kvinna. Vid hennes ålder bör man sluta klä av sig offentligt. Det har inget med hur man ser ut att göra, det är inget fel på hennes figur. Ligger mer inom området smak och stil. Danny Saucedo och dansarnas kläder var kul, men var det inte samma låt som vi skickade till Eurovision förra året?
Kära vänner, jag är trött idag och tänker ägna dagen åt att läsa sista delen i Ormkrigskrönikorna. Till min fasa börjar nu böckerna ta slut. Finns faktiskt en kvar, men då måste jag till Göteborg och SF-bokhandeln. Ytterligare en fasa är att jag inser att jag måste till IKEA för att köpa en upphängningsstång till draperiet. Kanske måndag morgon, då borde det vara folkfritt.

Det är mycket nu . . .

Har varit i Göteborg idag och hjälpt Kära Dottern och hennes sambo att flytta. Jag är inte byggd för att flytta saker, så jag lär få betala detta dyrt. Å andra sida är det trevligt att få hjälpa till.
Hann också en sväng till Gårda Textil, som absolut inte ligger på Gårda utan på Kungshöjd i slutet av Kungsgatan, mot Järntorget till. Den bästa tygaffären. Inhandlade tyg till draperi till dörren mot trädgården. Dörren är ful och dessutom tvåglas, så det drar. Tänker här bli av med två problem samtidigt. Tyget blev - efter mycket funderande - grå sammet. Beroende på att det inte fanns tillräckligt mörkt grå konstmocka. Skall försöka ta en bild imorgon, nu har jag ingen ork kvar.

Papegojtulpan. Igen.

Inväntar nu Melodifestivalen - programmet jag älskar att hata. Väntar särskilt på Perellis klänning, sydd av ung göteborgsdesigner. Dessvärre är Sherlockserien slut. Istället kommer Hurt Locker som belöning för genomliden Melodifestival. Filmen är bra, fick Oscar för bästa film 2009, har den på DVD, så jag belönar mig med att läsa istället.

Nytt i kungahuset och nytt på Rhösska

Papegojtulpaner!

Får väl sälla mig till gratulanerna idag när vi fått en ny liten prinsessa. Grattis Viktoria och Daniel och grattis oss allihopa! Jätteroligt, och visst blir man rörd. Väntar nu på saluten.
Rhösska museet har köpt in Helena Hörstedts kollektion från 2007, The black whole. Skall se utställningen så snart jag kan. Det är svensk haute couture, plaggen är sydda för hand och Hörstedt jobbar konceptuellt och konstnärligt och med kontrasterande material. Spännande! Mitt enda problem är att man inte får fotografera, så skall jag ta en bild får jag göra det i smyg.
Inser att jag befunnit mig i Raymond E. Feists Midkemia sedan nyår ungefär. Helt underbart är det, så roligt när man hittar en sådan lång serie som är så bra. Medeltid, människor, magi, alver och demoner -  ett koncept som alltid går hem hos mig. Märkligt att demoner dyker upp i så många fantasyberätteler. Något Bergmanskt och Strindbergskt över det. Särskilt Bergman hade nog gillat Feists demonversion. Om de inte har något annat att äta, äter de upp varandra. Tills det bara blir en kvar, som till slut tynar bort och dör. Visst är det symboliskt? Fattar bara inte att jag hunnit läsa så många böcker och dessutom klämt i mig Forsytesagan emellan. Det är faktiskt ca 25 böcker. Midkemiasviten alltså. Forsytesagan är 6 böcker, men ganska tunna. Medges att jag inte gjort mycket annat.

Några bilder till

Så här ser den nya delen på Hotel Post ut. Beklagar bildkvalitet, men  bilden är tagen i ösregn (och blåst). Fasaden är mycket snyggare när man kommer närmare. Kolla i disken i baren, inlägget 19/2.

Korridor i nya delen. Kan ha varit 7e vån

 Och till höger ser ni hur det ser ut från insidan: Den glasade mittlinjen i fasaden. Snygga linjer, inte sant?
Hur den gamla delen ser ut vet varje göteborgare, men för er andra kan jag berätta att det är tung monumentalarkitektur i smutsgul sandsten. Pampigt till döds och en sorts pendang till Göteborgs Konstmuseum uppe vid Götaplatsen. Är imponerad av arkitekturen, mer än av inredningen som visserligen är rolig, men jag är tveksam till hur länge den håller stilmässigt. Men inredning är ju tänkt att göras om med jämna mellanrum.
Tänker äta lunch i hotellets restaurang i gamla delen (vån 2) så snart jag kan. Ansvarig för hotellets kök är den göteborske stjärnkocken Marcus Samuelsson med bl a 4 restauranger i New York och  med i diskussionerna om vem som skall bli ny kock åt Obama i Vita Huset. Kan knappt bärga mig.

Clarion Hotel Post forts. Konsten.

Vad fick då Sune Nordgren för de 20 miljonerna? En hel del skulle det visa sig. Förutom de lysande (på mer än ett sätt) gubbarna på Drottningtorget, bl a dessa stiliga pjäser till vänster. Här är det bladguld och -silver som gäller.
Det finns ganska många anspelningar på hotellets förflutna, bl a en bild på det stora postsorteringsrummet som verkligen gjorde att man tänkte till. Vid slutet av 1800-talet hade posten åtminstone i Stockholm 160 postlådor som tömdes 8 gånger om dagen, vet inte hur det var i Göteborg, men det bör ha varit något liknande.
 Körsbärshjärtan utförda med rosor finns på 13:e våningen, där det också finns pool och soldäck. Inte så attraktivt när vi var där, det regnade vertikalt, ett välkänt göteborgsfenomen.

Det är ju Hotel Post . . .

Vad är det här? undrar ni säkert. Det gör jag också.

Nå, vi var ganska sena till frukosten, och kära ni, det var alla andra också. Buffén var verkligen jättefin, särskilt med tanke på att frukosten serveras från kl 7 även lördagar, men - SÅÅÅ MYCKET FOLK! Det är den svaga punkten. Det blir inte så jättetrevligt när det är så många som skall äta så att det är svårt att få sittplats. Får - trots den höga kvaliteten på maten -  något av skolmatsal över sig. Måste ge en eloge till de kockar som gjort underbar äggröra och - framför allt - åstadkommit berg av ljuvligt knaperstekt bacon. Det fanns anslag om att bästa  för dem som ville ha det lite lugnare omkring sig är att gå ner till frukosten så tidigt som möjligt. Det hade jag gärna gjort, men vi var inte på hotellet förrän efter midnatt och man behöver ju faktiskt sova också. Nästa gång, kanske.
Bilden med de flygande minorna? är från ett rum som kallades Vinterträdgården. Det fattas ännu en del träd, det på bilden var det enda jag såg, men de kanske kommer.
Borde haft med en bild på gubbarna på torget, men vädret satte käppar i hjulet. Den bilden kommer någon annan dag. Vill här tillägga att det faktiskt inte var så uppseendeväckande dyrt, och hotellet är - framför allt -  ROLIGT!

Clarion Post Hotel

Det är stort, mina vänner. Jättestort.
Det första som möter en är inchecknings-disken här till höger, längre än på bilden, med mer bling än på en bättre nattclub, men med alldeles för lite personal.  Tro inte att det såg ut så här när vi kom. Nej, det var jätteköer till varje kassa. Med oändligt tålamodsfull, oändligt leende personal. Som faktiskt löste allt. Men kanske inte så snabbt.
Och jodå, det är glassigt. Arkitekten Magnus Månsson har brett på för fullt. Rummen - vi fick ett hörnrum i nya delen - är stora, och snygga - lite åt det nyrika hållet. Duntäcken och dunkuddar så man knappt får plats själv. Underbar granitskiva i badrummet. Norsk, om jag inte tar fel, nog så passande med tanke på ägarens nationalitet.

Måste lägga ut en bild till idag, det kommer mera i morgon. Det är lounge-möblerna, står till vänster om den blingiga incheckningsdisken: Det är de snyggaste, men mest obekväma sittmöbler jag skådat. De är antingen för höga eller för låga, för smala eller för djupa, totalt omöjliga att sitta i alltså. Men SNYGGA. Går i senapsgult och lila, det syns inte riktigt på bilden.

Filmerna

Jo, Sherlock Holmes - A game of shadows var mycket bättre än jag förväntade mig. Nu var mina förväntningar rätt låga, så när Stephen Fry dyker upp som Mycroft blev jag helt överförtjust. Han är och förblir en av mina främsta favoriter. Det det där sättet han fyller varje filmruta på, det beror inte bara på att han faktiskt är rejält tilltagen och här tar han till ordentligt. Underbart! För övrigt en väldigt fysisk Sherlock-film. Retade mig först ordentligt på alla närbliderna, superslow motion och klipp, ett sätt att göra det enkelt för sig i actionscener, men i flykten från vapenfabriken fungerade det jättebra. Helt ok film, alltså.
Star Wars Episode I var roligt, man har gjort om en del för att få ut mer av 3Dn och det blev bara bättre. Kul för oss redan frälsta. Yoda, min favorit, var mer levande, grönare och rarare än någonsin. Hoppas verkligen att han finns där ute någonstans bland stjärnorna. Fast utan krig.
Så var det Tintin - Enhörningens hemlighet. Så väl tecknad så det kändes verkligt overkligt. Hade lite svårt för en lite väl slät och äppelkäck Tintin bara, men kapten Haddock var desto bättre. Såg den just för animeringsteknikens skull, och det var verkligen skickligt. Ser nog inte nästa del, detta var bara första. Har nu satt i mig popcorn så det räcker för ett år frammåt. Det hör till!

Så var det ju hotellet. Det tänker jag berätta om i morgon. Bjuder på en lite förhandstitt i baren så länge. OBS den evighetslånga soffan i kanske inte helt äkta guld. Och pelarborden i äkta plast.

Klart!

Har nu äntligen bokar filmer. Det blir Sherlock Holmes, som Käre Maken vill se och som jag beklagar att jag inte kan sova mig igenom. Somnar ALDRIG på bio, inte ens framför tvn. En karaktärsbrist jag har. Så blir det Star Wars som jag naturligtvis kan utantill men det är ju 3D och jag bara älskar Yoda. Blir här tvungen att vara uppe till långt över min vanliga läggdagstid, men jag får väl offra mig.  På lördagen blir det Tintin som börjar 12.30, det gör att vi kan hämta Huliganen på kvällen. Huvudsyftet är naturligtvis att ta en titt på nya Posthotellet och att äta hotellfrukost, alltid min favorit.

Tar med mig Ormkrönikorna, del I. Det är ett väldigt ridande, fäktande, kravlande i gångar genom bergsmassiv och massor av väsningar från fiendens sida. Så roligt!
Vi hörs.

Filmtorka?

Körsbärsblommor

Efter att noggrant ha studerat bioprogrammet kan jag fortfarande inte bestämma mig (oss!) Käre Maken har redan fått sin action-Sherlock, och jag känner mig ganska övertygad om Star Wars i 3D, men sedan då? Vacklar mellan Tintin som får fin kritik för tekniken, Chronicles som verkar vara en supermen-action men möjligen för tonåringar, och Decendents med Cloney. Det finns ju Järnladyn också men jag gillar inte Hollywood-biografier, tenderar åt det fega hållet. Intet ont, ni vet. Vilket gör det hela sååå ointressant Var i London under Thatcher-eran och minns med fasa alla människor som bodde i gångtunnlarna. Detta är inte en kvinna jag vill se en "snäll-version" av. Fattar inte att Maryl Streep ställde upp.  Så går Safe House, premiär i går liksom Chronicles men det verkar vara en standard- action och det har vi ju redan en. Hmmm. Har tid att fundera. Jag kan inte boka biljetter innan jag fått svar från Hamlets pensionat. Vill de inte ha honom? Så hemsk har han väl ändå inte varit?
______________
Har hittat en ny bra filmblogg, kolla längre ner till vänster. Den hindrade mig från att välja Decendants. Nu har de äntligen svarat från Ugglebo. Hamlet är jättevälkommen. Tar de fel på hund?
Läser vidare i Ormkrönikorna. Här jublar inte  krigarna, de väser.

Bilder: Har lekt med blixt, något jag så sällan använder. Men ibland är det kul.

Alla Hjärtan

Alla Hjärtans Dag idag. Blommor till er alla. Har varit och ätit lunch på Strandhotellet dagen till ära. God mat och härlig inredning som gör att man blir på gott humör. Har också ätit alldeles för mycket av Lindts Lindor, ni vet de här underbara kulorna med ljus choklad, så nu mår jag som jag förtjänar. Fick röd ros också. Käre Maken sköter sig. Fattas bara annat.

Min badrumsazalea. Visst är det vackra blommor?

Har bokat rum på det nya Posthotellet i Göteborg till helgen. Vi passar på att kolla hotell och gå på bio. Nu är bara frågan vilka filmer vi skall se. Två premiärer i morgon: Chronicle, som jag inte vet vad det är för något och Safe House - dito.Måste kolla med Moviezine.  Käre Maken vill se action så det blir Sherlock Holmes: A Game of Shadows Nekar Mission impossible. Tål inte Tom Cruise. Hade egentligen velat se Mästerkatten, men där nekar Käre Maken. Nu gäller det att Pensionat Ugglebo vill ge Hamlet husrum. Hoppas han uppförde sig väl sist han var där. Känner mig inte helt övertygad om att Hamlet vet hur man gör när man uppför sig väl.
Skall återkomma med bilder från hotellet, så många jag kan med att ta. Nu skall jag läsa recensioner. På återseende.
-----------------------
Hmm, båda premiärerna verkar vara något jag kan sedera, måste omvärdera bioprogrammet. Starwars i 3D kanske?

Mystiskt

Ni bara måste se min underliga amaryllis! Den blommade så vackert i advent,  sedan klippte jag bort allt visset och ställde den i ett hörn och plötsligt blommar den igen! Men nu kommer blommorna nere vid löken. Har aldrig sett något liknande. Visst är det mystiskt? Men roligt.
Upptäckte igår att Bones var slut för säsong. Det fattade jag liksom inte i söndags. Denna (korta) omgång avslutades med att Bones och Booth äntligen hittade ett hus de kunde komma överens om. Och vilket ruckel det var! Att renovera hus kan spräcka de mest stabila förhållanden och det  här behövde renoveras från grunden och upp. Det var ganska roligt det också faktiskt. Nu kör tv3 nya avsnitt av The Mentalist istället. Första avsnittet var väl sådär. Inte så jätteroligt, men ok.
Gör fortfarande yoga, men har fått gå ner till varannan dag. Blir bara stel och får ont annars. Det tycker jag också är mystiskt, och inte roligt alls.

Baskervilles hund

Idag blir det att genomlida Melodifestivalen igen, i väntan på Sherlock. Undra på att Melodifestivalen - detta program med hög jippofaktor och låg dito vad det musikaliska beträffar -  får höga tittarsiffror, det finns ABSOLUT INGENTING ANNAT att se. En sorts sammansvärjning alltså.Har läst att detta skall vara ett jämnt heat. Kan verkligen betyda vad som helst.
Vår nutids-Sherlock skall ta itu med Baskervilles hund. Kan knappt vänta.

Vår hund - inte Baskervilles

Gårdagens Stardust var rolig, lite seg inledning, men den tog sig. Full av skojiga händelser och detaljer. De Niro som luftpirat var verkligen en höjdare (ursäkta, svårt att motstå). Har sällan sett honom så entusiastisk. Blinkningar hit och dit, bl a till filmen Titanic. Stardust är en sorts Fantasy möter Folksaga. Se den, om du inte såg den igår!
Nu är det fåtöljen och Feists Midkemia som gäller. Trodde dessa krönikor skulle handla om Prins Arutha, men han dog på sidan 70 i första boken. Det verkar bli bra ändå, Baron James (fd tjuven Jimmy Handen) är fortfarande i livet. Mitt kaffe är klart nu, hej så länge!

Stardustfantasi och Fantasy

Tänker se Stardust ikväll. Börjar 19.25 på kanal7. Fantasyäventyr med bl a Michelle Pfeiffer och Robert De Niro. Här blir det fallande stjärnor och magi! Från 2007, vilket ger ett visst hopp om tekniken.

Jag vet, jag hade den nyss, men jag kan inte låta bli!

Har börjat på Ormkrigs-krönikorna, eller rättare sagt - The Serpentwar Saga. Måste medge att de första sidorna gick lite trögt, det är en liten tröskel man skall över när man byter språk, men nu flyter det på. Verkar riktigt lovande. Här är det igen idé att fundera över vart författaren vill komma eller över eventuella paralleller att dra, här är syftet underhållning och att få ihop en riktigt bra historia. Och det lyckas Feist verkligen med!
Bild: Borde naturligtvis haft en orm här, men jag avskyr ormar. Detta är det närmaste jag kan komma.
PS: Vad sysslar tv4 med? Gäller Eurosport också för den delen. I morse påannonserades skidskyttävlingar kors och tvärs, både i tidningen och i min telefon. Helt osammanhängande, och det skulle inte ens vara möjligt att ha en damtävling, en herrtävling och dessutom en mixtstafett samma dag. Som man påstod. Till slut visade det sig att det som gick var mixtstafetten. Oturligt nog för Sverige. Bättre lycka nästa gång önskar jag både laget, tv4 och Eurosport.

Framtidsskildring och historisk dito

Såg igår Cronicles of Riddik med Vin Diesel (hes röst, inget hår och massor av muskler), härdade ut genom två tredjedelar av filmen. Jag gillar SF, men den här är helt enkelt för dyster. Miljöerna, som består mest av stenöken och/eller stål och inte ett grönt strå, inte en blomma, ser ut som från serieteckningar och handlingen är ett enda långt slagsmål. Emellertid är Dame Judi Dench med - hon spelar elementar-ande och fladdrar runt med sedvanlig elegans. Det kan emellertid finnas en story här Chronicles . .  . är fortsättningen på Pitch Black - en film som inte ens Käre Maken har sett, och han har sett det mesta. Finns på SF-bokhandeln. Tänker köpa in den vid nästa Göteborgsbesök.
Fortsätter nu med sista Forsyte-boken. Skulle vilja ge den självupptagna Fleur en rak höger. Hon är den sortens människa som alltid måste HA, och som egentlig är beklagansvärd. Inte för att jag tycker synd om henne. Blir mer och mer imponerad av Galsworthy. Han blir roligare och roligare också. I den här sista boken diskuterar han mer öppet frågor om ägandets ansvar, fattigdom och slummen, som det på den tiden fanns så gott om i London. Det som skiljer hans tid från vår är att då fanns det åtminstone några människor som var upprörda och försökte göra något åt problemen. Hans beskrivningar av engelsk politik och engelska politiker är verkligt underhållande, och den engelske excentrikern får här god plats. Vill tillägga att om man vill läsa Forsytesagan som en släktroman så kan man förstås göra det också, men den är dessutom en fantastisk tidsskildring och hans tankegångar känns verkligen inte föråldrade. Man kan dra massor av paralleller till idag.

Forsyte-fortsättning

Tänk att det kan se ut så här!

Är nu på femte och näst sista boken. Den förra handlade om korrumption och godtrogenhet inom privata sektorn, nog så aktuellt särskilt här i Göteborgstrakten. Det som nu är "goa gubbar" var då "hedervärda män" och "gamla skolkamrater". Som sagt, det har inte hänt särskilt mycket. Arbetsösheten i 1920-talets England var skyhög, 1 200 000 arbetslösa. Har ingen befolkningssiffra. Kan inte tänka mig att det såg så mycket bättre ut någon annanstans i Europa, parallellerna till vår tid bara hopar sig. Galsworthy känns riktigt modern! I den här boken kommer Fleur att gå en match i rättssalen om "moral" mot en gäst som kallat henne bracka. Vilket hon naturligtvis i någon mån är. Vet faktiskt inte riktigt vart Galsworty vill komma här. Börjar nu närma mig den del av Forsyte-sagan som jag aldrig sett filmatiseringen av. Spännande! Om jag ligger i kan jag läsa en bok om dagen så nu får jag sätta igång.
Ang mitt favoritprogram Hustoppen som går på måndagar kl 21.00 i tv8: Det går i repris på söndagar kl 18.00 också, en tid som passar mig mycket bättre.  Telia (som jag har av nödtvång) har vist något som heter "On demand". Måste kolla vad det kan vara.
Bild: Längtar efter grönt. Idag är här grått.

Ägande

Fleurs

Läser vidare i Galsworthys familjekrönika och tänker att mycket lite har egentligen förändrats, annat än på ytan. Människan förändras egentligen inte, bara omgivningen. Vi har nu kommit till 1922.  Den stora klyftan i Forsytefamiljen går mellan dem som sätter ägande och egendom främst, här gäller ägandet också andra människor: hustrur, barn, äkta män - och dem som inte gör det. Och så är det väl fortfarande. Minnns en kollega som talade om SIN man, i ett tonfall som fick mig att rysa. Varje gång. Skulle Käre Maken använda det tonfallet om mig (vilket jag inte ens kan tänka mig!) skulle jag klippa till. Ordentligt. Och alla dessa föräldrar som talar om SINA barn, och ser dem som förlängnigar av sig själva, inte som individer. Soames Forsyte älskar sin dotter Fleur besinningslöst, hon är nämligen HANS, och nu har hon precis gått igenom en olycklig kärlekshistoria där det otänkbara hände. Hon blev ratad, och detta är en kvinna som aldrig har fått ett nej i sitt liv. Hon rusar raskt iväg och gifter sig med någon annan och här har hon mer tur än förstånd, hennes make är hur charmig och trevlig som helst. I den gamla 60-talsfilmatiseringen spelas Fleur av Susanne Hampshire som är så söt och charmig så man märker knappt att hon är lika besatt av att ÄGA som sin far.
Bild: En av mina engelska pelargoner, har en kvar som jag försöker övervintra. Det är inte helt lätt, så håll tummarna!
Har varit och hämtat Ormkrigskrönikorna, men nu är jag fast i Forsytes, så de får ligga på vänt.

Valnötskaka

Förgyller dagen med att bakar valnötskaka. Har tagit receptet från Tasteline:

200 gram  valnötter
150 gram  smör, rumsvarmt
1dl  råsocker + 1/2 dl sötningsmedel
4 st  ägg
2,5 dl  mjöl
1 tsk  bakpulver

1 krm  salt

1 msk  kanel, malen

1 st  citron(er), rivet skal av

1 st  äpple(n), rivet

1 dl  russin, blonda, alt vanliga

Sätt ugnen på 175 grader. Kör valnötterna i mixer eller hacka grovt för hand. Rör smör och socker pösigt. Tillsätt äggen och blanda väl. Blanda alla torra ingredienser och tillsätt det och rör till en smet. Rör sist i rivet citronskal, äpple och russin. Häll i en smord och bröad form och grädda ca 30-35 minuter. Kakan blev god, men faktiskt hade jag föredragit den lite sötare. Skall göra om den vid tillfälle och experimentera lite. Den romantiska bilden ovan får stå som symbol för Forsytes där just nu romantiken blommar; Jolyn och Irene är lyckliga, deras lille son Jon är lycklig och Soames, som har fått en dotter att dyrka är så lycklig som en sådan som han kan bli. Jag är också lycklig, inte nog med att jag har flera böcker kvar av Forsytes att läsa, mitt paket från SF-bokhandeln med mina hett efterlängtade Ormkrigskrönikor har kommit, har bara inte hämtat ut det än. Men det är nära till mitt paketställe Tank och Bank (!! bensinstation med bankomat) och de har öppet nästan jämt.

Varulv?

Nix, det är en eldhund. Har ärvt den efter morbror Arne som fick den i 50-årspresent någon gång i tidernas begynnelse. Vi har det fortfarande kallt här nere, så jag eldar en brasa åt er.
Gårdagens Sherlock motsvarade mina högt ställda förväntningar. Förflyttningen till nutid är verkligen elegant genomförd, intrigen lurig på gränsen till obegriplig och tempot minst sagt rafflande.  Roligt är det också med alla blinkningar hit och dit.Steven Moffat (manus) och Mark Gattis har skapat serien och den är verkligen en fullträff och Benedict Cumberbatch i huvudrollen är snudd på perfekt.  Två avsnitt kvar!
Läser annars på i min Forsytesaga. Den stackars Irene har nu flytt till Paris undan sin visserligen stenrike men totalt fantasi- och charmlöse make som hon inte tål åsynen av efter att han tilltvingat sig sina "äktenskapliga rättigheter".  En händelse som fick henne att lämna hemmet och leva på ingenting. I 12 år. Nåja åtminstone i 8, sedan fick hon ärva, men inga jättesummor. Hennes man Soames kan inte förstå varför hon inte vill komma tillbaka till honom. Han vill nämligen ha en son så att han har någon som kan ärva alla hans pengar. Forsytesagan handlar mycket om egendom, och den manlige Forsyten, åtminstone Soames här, såg sin hustru som sin egendom. Och lagen gav honom rätt. 1800-talet måste verkligen varit förfärligt ur kvinnlig synvinkel. Ryser av fasa vid blotta tanken på att vara så maktlös.

Vinter. Och vår

En liten försmak av vad som komma skall

Kära vänner! Idag blir det mycket tv-tittande. Föredrar just nu skidor på tv framför verkligheten. Käre Maken hade rätt, det är jättekallt här hos oss. -13, men då får ni norröver tänka på att det är nära havet (hög luftfuktighet och salt) och att det ALLTID blåser, vilket ökar på minusgraderna rejält. Men det är vackert. Kanske vi ger oss ut en liten stund.  Måste ändå säga att ju äldre jag blir, ju mer uppskattar jag årstidsväxlingarna. När jag var yngre hade jag planer på att flytta till varmare trakter, men det vill jag absolut inte längre. Det är härligt på vintern också, soliga vinterdagar är svårslagna, och man måste igenom en kall vinter för att riktigt kunna uppskatta den underbara våren.
Idag skall vi se Melodifestival. Det är verkligen inte min musik, hade hellre velat vara på Parken i Göteborg igår och lyssnat på SKURK. Men Melodifestivalen måste genomlidas, efteråt kommer Sherlock! Förlagd till nutid, förra omgången var riktigt bra så jag har höga förväntningar.

Fortfarande kallt!

Bild från gårdagen, men det är precis likadant idag. Möjligen lite kallare.
Lyssnar idag på Lalehs Sjung. En sådan underbar platta. (Kan man skriva platta? CD låter så torrt.)  Spännande musikaliskt och fina texter, Sjung, Laleh, sjung! Jag lyssnar så gärna. Varsågoda: Här kan ni också lyssna:

 

Läser Forsytesaga. Börjar nu inse varför Galworthy fick Nobelpris för den. Väntar på mina (Feists) Ormkrönikor, men är väl underhållen under tiden. Inser att det finns två böcker om Midkemia kvar, varav den sista inte är skriven än. De tänkta att vara de sista. Feist är nu 70 år och har väl tröttnat får man förmoda.

Vackert!

För godis gör Huliganen nästan vad som helst

Rubriken gäller både vårt vinterväder och SF-bokhandeln.
Lyckades efter många om och men lösa mina Ormkrönikeproblem igår. SF-bokhandeln på nätet blev det till slut. Och den engelska versionen. Försökte få till det på svenska men då fanns inte alla böckerna, och när man då försöker blanda visar det sig att på svenska är det 6 böcker, på engelska 4. Delarna är alltså inte utbytbara. Så trött jag blir, särskilt som tre av de svenska som fanns reades för 29.90. Nåja, det blev inte så värst dyrt ändå, under 400:- inkl frakt. Föredömlig uppställning har de också, det är lätt att hitta det man vill ha och  man kan dessutom välja språk. Hoppas de rappar på med mitt paket, jag väntar otåligt och har bara Forsyte-sagan att ta till emellan.
Idag har vi varit på strandpromenad med Huliganen. Jättehärligt faktiskt, och inte så kallt som jag trodde. Se så fint vår ouppfostrade racka kan sitta bara man lockar med godis. Han kommer när man kallar på honom också, inte på kommadot HIT! Han kommer på kommandot GODIS.

Att det skall vara så svårt . . .

Djävulsorkidé, gammal favorit. Platsar fint i Ormkrigen

att få tag på gamla böcker. Och nu talar jag inte om böcker från 1700-talet eller 1800-, jag talar om böcker som gavs ut på 60-talet. Jag trodde att det var det här man hade bibliotek för men icke! Kämpar alltså fortfarande med mina Ormkrigskrönikor som blir mer och mer åtråvärda ju svårare det är att komma åt dem. Antikvariat är jättekomplicerat, det finns oändligt många och man måste gå in på vart enda ett och kolla deras databas. Tacka vet jag Gojaba, en underbar saamlingssite som la ner för kanske ett år sedan. Där kunde man söka på ALLA antikvariaten i en enda sökning. (Nostalgisk suck här.) Nå, jag har inte gett upp än. Å andra sidan är det kanske bra om jag tvingas ut till verkligheten i brist på litteratur. Har inte ens betalat räkningarna än, och jag inser att det är den förste idag. (Stor suck här, jag absolut avskyr räkningar. Inte att skaffa dem, det är kul, men att betala!)
Veckans planer är nu ändrade igen beträffande Hallandsåstur för skidåkning: Käre Maken har insett att det kommer att vara KALLT i helgen och skjutit upp denna utfärd till varmare dagar. Vet inte riktigt om jag tycker det är bra eller dåligt, vid det här laget är jag nyfiken på hur det ser ut. Fast frysa vill jag ju inte heller.