tisdag 28 oktober 2014

Broar och brott


Nöjd idag, lyckats power-walka mig själv och lille Hamlet och dessutom avverka ett anständigt träningspass. Solen skiner här hos oss, det var ett tag sedan. Och oj, så mycket trevligare tillvaron blir :-)

Nu blir det tv resten av dagen. Aj, bara ett avsnitt kvar på Bron. Idén att göra en kvinnlig, autistisk polis till hjälte är så briljant! Det blir att åka iväg och inhandla säsong 2 i morgon. Eller möjligen Brottet. Varför inte båda? Fantastiskt roligt det här att de engelsmän som sett serien i original, med undertexter, tror att de talar danska, åtminstone att de förstår språket. Skojas friskt med detta i engelska komediprogram.

Läser fortfarande Guy Gavriel Kays vikingaskröna. Inte riktigt lika fängslande som hans Tigana. Det är lite för mycket historisk roman och lite för lite fantasy för min smak. Men, ok, välskrivet och poetiskt emellanåt. Tänker leta upp fler böcker, kanske på ungdomshyllorna.

 Och Hurra! Hamlet får bo på Pensionat Ugglebo medan vi tar en tripp till Danmark, dvs Louisiana och Köpenhamn. Var lite orolig där ett tag att det skulle vara fullt. Han har det väldigt bra där, vad han än säger :-)

måndag 27 oktober 2014

Bron

I min strävan att uppdatera mig vad gäller Nordic Noire ser vi nu Hans Rosenfeldts Bron. Säsong 1, jo, vi ligger efter. För er som inte varit i varken Köpenhamn eller Malmö kan jag berätta att ingen av dessa städer går i den grå-brun-gröna skalan. Vackra städer båda två, med stora parkområden (Malmö) och underbart vackert centrum (Köpenhamn). Malmös trivsamhet motsvaras av Köpenhamns storstadslyx och flärd. Detta framgår inte precis i serien. Grå misär är vad som framställs. Nu fattar jag faktiskt att serien inte är tänkt som turistreklam, men det är helt otroligt hur man har lyckats få till denna makalösa dysterhet. Varken danskar eller svenskar ser så bleka, grå och olyckliga ut som de filmas här. I alla fall inte hela tiden :-) men skall det vara Nordic Noire så skall det. Dysterheten blir stundtals nästan komisk. För övrigt måste jag säga att jag är imponerad. Välarbetat och begåvat manus, spännande och med otäckt tänkvärt budskap.

Behållningen är i hög grad att alla personer verkligen är s a s uttalade personer, dvs, att de har egna liv och inte bara är staffage. Gör berättelsen till en komplext sammansatt väv. Den verkliga höjdaren är Saga med sitt  (kollossalt överdrivna) Aspergers-syndrom. Det blir verkligen roligt emellanåt, samtidigt som man grips av en oerhörd sympati för henne. Sofia Helin gör en underbar gestalt här. Personligen föredrar jag människor som Saga framför hennes i mina ögon alltför slickade danska kollega. Opålitlig är han också. Fy, det värsta jag vet! Och oj, glömde berätta att musiken är fantastisk! Har signaturmelodin i huvudet hela tiden är jag skriver, och det är bara positivt! :-)

Ser också Miss Fishers Murder Mysterys. Här frossas det i lyx och flärd. Kontrasten mot Bron är närmast halsbrytande. Helt underbart! Har hittat första säsongen på Movieline. men känner mig inte övertygad om att den har subtitles. Måste alltså dit och kolla. Nästa gång i Göteborg.

Bild: jo, det är en bro. Jag står under den. Den understa bilden är lite lyx för ögat som kompensation. Representerar Miss Fisher.

torsdag 23 oktober 2014

Godis


  Har stort behov av godis dessa regniga höstdagar. Som gjorda för inomhusmys med massor av tända ljus och bra böcker.
Totade alltså ihop en sorts godisbollar för oss som måste hålla koll på kolhydraterna: 200 g mandel, 200 g cashewnötter (naturella), ca 20 torkade aprikoser, osvavlat är bäst. (får mig att tänka på att osvuret också är bäst, så det går säkert bra med den andra sorten också.) 4 msk kakao. Mixas i matberedare med 1/2 - 1 dl vatten till smet. Gör bollar, storlek efter behag, rulla i kokos.
Dessa bollar har den fördelen att man blir väldigt mätt av dem. Helt PK är de ju inte, det finns socker i aprikoserna, men det blir inga mängder eftersom man faktiskt bara orkar en eller två bollar. Beroende på hur stora man gör dem förstås.
Tänker experimentera lite med kaffe och chili nästa gång.

Ser Axcess-kanalens serie om renässansen. Den upplevelsen är för mig så nära himmelriket man nu kan komma i den här världen. Kan faktiskt se programmen om och om igen. Och de går om och om igen. Vilken tur :-)

Fortfarande bilder från förra hösten. En sådan underbart vacker höst det var!

onsdag 22 oktober 2014

Rosor och romaner.

Läser Guy Gavriel Kay. Öppnade hans roman Solens sista strålar och hamnade mitt i en vikingasaga. Vikingar i England. I fantasytappning. Älvorna har visserligen inga vingar (evolutionen i aktion), men de är ytterst påtagliga. Språket är underbart, här också. Han lyckas till och med få till det här kärnfulla språkbruket från t ex
Njals saga. "Skam över mitt liv. Han var min gäst"  säger hövdingen vars gård har överfallits när en av gästerna dödats. Just denne gäst var visserligen där för att stjäla hästar, men gäst var han i alla fall ....  Såå roligt. Lite seg är boken i mitten, historian flyter inte riktigt, men det ska jag ha överseende med. Detta är en helt underbar författare. Hoppas jag kan få tag på fler böcker.

Planerar liten tripp till Danmark. Louisiana och Köpenhamn. Hotellet är bokat Kurhotel Skodsborg, Visst ser det fin ut? Nu väntar jag bara på att hundpensionatet skall svara. Kan de inte ta Hamlet vet jag inte vad jag skall göra, hotellet är inte avbokningsbart.

Bild: Den vackra rosen fick min man av Maja i somras. Remonterar nu och är vackrare än någonsin.

måndag 20 oktober 2014

Språkförbistring

Mina kära amerikanska läsare! (Och alla andra som översätter min blogg till engelska, förstås!) Ni är så tappra. Har Googel-översatt själv, och vilket sammelsurium denna översättning gör av min text! Värst dock vad gäller recepten! Mina mått som jag skriver i rymdmått översätts fel. 1 cup är MYCKET mer än vad jag anger. 40% mer. Se upp, kära ni, om ni skulle få för er att prova något recept. Skall i fortsättningen försöka ange mängd i viktmått, det verkar Googel klara bättre.

Såå nyfiken på hur denna text skall bli i översättning :-) Och mycket riktigt har jag fått skriva om.

Det är ju ändå så bra med dessa översättningsmöjligheter! Har med framgång (tror jag) använt den på japanska uttryck: watashi wa rikai shite inai är väldigt användbart. För att inte tala om när andra tror att jag behärska franska. Lite franska kan jag, men behärska? Långt därifrån! Att det blir lustiga och ibland rent felaktigt är oundvikligt. Språk är svårt, men roligt!

Varsågoda: fler höstbilder! Förra årets.

söndag 19 oktober 2014

Mer höst och fler nötkakor

VARFÖR är biblioteket stängt på söndagar??? Det är vissa nackdelar med att bo på en liten ort. Saknar Stadsbiblioteket i Göteborg.
Är tvungen att hålla mig till de böcker jag redan lånat. Borde inte vara något problem, har 12 st hemma. Men nu är det något av Guy Gavriel Kay jag ville läsa. I stället blir det Colin Forbes Psykopaten. Herre Gud, alla Colin Forbes böcker har hittills varit likadana. Inte så ovanligt, kanske, många författare skriver om samma bok gång efter gång, mer eller mindre uppenbart. Men här saknar persongalleriet charm. Förödande, kan förlåta mycket, till och med uselt skriven svenska, men inte det. Detta blir den sista Colin Forbes jag läser. Hoppas jag. Om jag inte blir desperat.

Har gjort om nöt-kakorna: 100 g smör, 10 torkade aprikoser, 2 dl hasselnötter. Mixa. Häll i 1 1/2 dl hasselnötsmjöl, 1 tsk vaniljsocker, 1 tsk bakpulver, 1 ägg. Mixa ihop. Skeda upp i lagom stora högar på bakplåt med bakplåtspapper. Tryck i en hasselnöt i mitten på varje kaka för syns skull. 15 min (ca) 175 grader. MYCKET bättre.

Fler höstbilder. Från förra hösten. Det regnar, så varken hunden eller jag vill gå ut.
Stannar inne och äter kakor istället. Och ser Axcess-kanalens serie om renässansen. Företrädesvis från Florens, förstås. Älskar renässans. Alltid trevligt att få komma tillbaka, om än bara via TV.

lördag 18 oktober 2014

Höstbilder


Vi har höstrusk. Ack så typiskt för den svenska västkusten. Drömmer mig tillbaka till förra hösten som var underbart vacker. Titta bara så fina bilder man kunde ta då:
 
Har hittat "ny" fantasy-författare. D v s ny för mig. Guy Gavriel Kay heter han. Påstås ha uppfunnit den historiska fantasyn. Ställer mig lite frågande till det. Hans Tigana (2 delar) är i alla fall en riktig pärla. Krig och kärlek, intriger, hjältemod, magi och äventyr och ett underbart poetiskt språk. Har haft såå roligt i flera dagar. Nu gäller det bara att hitta fler av hans böcker. En till finns på mitt bibliotek, resten blir att beställa från Bokus och läsa på engelska.
 
Provar recepten i ett litet häfte som såldes med kvällstidningarna i veckan: Sött och gott utan socker. Nötkakorna blev oväntat bra:
1 1/2 dl hasselnötsmjöl, 2 dl hasselnötter, 1 tsk bakpulver, 10 torkade aprikoser, 1/2 dl smält smör, 1/2 dl vatten, 1/2 dl mjölk
Blanda hasselnötsmjöl och bakpulver i en skål, mixa aprikoser, hasselnötter och smör till slät 8nåja) smet. Blanda ihop alla ingredienser, skeda upp lagom stora kakor på plåt med bakplåtspapper, tryck i en nöt i mitten på varje kaka, grädda i 200 grader 15 min.
Mina kakor blev lite brända, trots att jag tog ut dem efter 14 min, så håll koll! Goda blev de, men kanske lite för mjuka, och något smuliga.
Gör Mårtensons fröflarn idag istället.

måndag 13 oktober 2014

Piiip!

Mitt kök har förvandlats till ett pipande inferno. Har inhandlat ny micro - pip, pip-pip-pip, ny äggklocka - pip, pip, pip, pip. Piiip. Och ny vattenkokare - pip - pip. Micron tjatar dessutom om man inte stänger av den: Pip. Pip. Börjar känna mig jagad.

Har gett upp Stefan Hagels En saga om sorg. Blir helt enkelt inte engagerad trots en del bra uppslag. Häxorna, t ex, med sina gripar. Läste istället Veronica Roths Four. Som är överblivet material från hennes Divergent, Insergent, Alligient. Händelserna är sedda med Four som berättarröst, inte som i trilogin, ur Tris perspektiv. Fullt läsbart, men kanske mer för den engagerade fan-cluben. Ger dock insikter i hur Veronica Roth har tänkt när hon skrev, och hur hon arbetar. Såå imponerad av dessa unga fantasy-författare som kommit upp den senaste tiden: Suzanne Collins,  Marie Lu, Cassandra Clare och då Veronica Roth. Det finns säkert fler. Önskar att de kom i min väg. Vill så gärna ha en ny fantasyserie att läsa, och det är INTE Stefan Hagels saga jag vill ha. Funderar nästan på att läsa om Raymond Feist och hans Midkemia-saga. Han skall komma ut med en ny, och jag väntar och väntar, men det tar så lång tid.
Läser nu Colin Forbes. Ni förstår att jag är desperat.

Bilder: Rosor och orkidéer, orkidén är en favorit i repris. Romantiskt så det förslår.

fredag 10 oktober 2014

Film

Såg hyrfilm igår. Saving Mr Banks. Med Emma Thompson och Tom Hanks i huvudrollerna. Och Colin Farrel i en biroll. Alltså en underbart välspelad historia. Och en väldigt bra berättad historia är det också, med kärlek och svärta, sorg och humor om vartannat. Lite långdraget innan vändningen, men det får man stå ut med. Det är inte direkt någon vändning, mera som en svag sväng. Filmen liksom sätter sig i huvudet och den sitter kvar. Ett gott betyg, det händer inte så ofta.
Såg också om Maria Langs Mördaren ljuger inte ensam, med Tuva Novotny  som Puck (lite för blek för min smak, och håret kunde gärna varit lite mörkare), Linus Wahlgren som Einar (likaledes) och Ola Rapace som Christer Wijk. Den sistnämnde stämmer förundransvärt bra med, alternativt överskugga,r min fantasibild. Det här är en välskriven berättelse. Svensk midsommar firas på sommarö i Berglagen. Gästerna är akademiker med litteratur som den gemensamma nämnaren. Till min häpnad flödar spriten. Dracks det verkligen så kopiöst på den tiden? Och alla röker som skorstenar. Så var det även när jag växte upp. Nu skrevs denna debutroman redan 1949. Vilket gör bokens syn homosexualitet förvånansvärt modern. Och bara det att ämnet tas upp! Legaliserades visserligen 1944, men sågs fortfarande som en sjukdom. Suck! Det är åtminstone lite bättre nu. Se filmen! God underhållning.

Mina orkidéer blommar om.

tisdag 7 oktober 2014

Blåst

Fick inte upp ytterdörren idag när jag skulle hämta tidningen. Visserligen berodde det till dels på drag, men jag menar att jag faktiskt inte fick upp dörren. Vinden ven rakt mot den. Dagens promenad är alltså inställd.
Motionerar istället genom att städa. Inte lika trevligt, kanske, men underbart när det är klart.
Passar på att dela med mig av ett städtips jag aldrig hade trott på om jag inte prövat: Torka golven med en blandning av ditt vanlig medel,  lite rapsolja (jodå, olivolja duger också) och lite ättika. Våra utslitna trägolv är nu betydligt blankare. Fick rådet från en Fb-grupp. Man kan ha Fb till en hel del :-)
Ägnade mig också åt att få till en stor vas som blivit över efter försäljningen av Gamla Mammas lägenhet. Pryds nu av torkad Hortensia!! (måste köpa fler kvistar) och torkade örter från vår nyanlagda örtagård. Kommer man när kompositionen sprider sig en tydlig doft av After Eight.

Lyssnar på P1 och nobelpris-diskussionerna. Litteraturpriset, alltså. Propagerar - i år igen - för Svetlana Alexijevitj. För hennes banbrytande svit om Ryssland efter kommunismens fall. Lysande journalistik och litteratur i härdsmälta. Tungt att läsa, mina vänner, men viktigt. Och lysande skrivet.

Hör du, Peter Englund???
 Vill inte behöva återknyta till rubriken.

måndag 6 oktober 2014

Äntligen rosremontage

Nu remonterar min sovrumsros. Som jag har väntat. Och burit den ut i solen och in igen. Tror ni man kan ha rosenbuske i huset i vinter?
Tvekar också om olivträdet. Det bästa är svalt men inte kallt och soligt. Och det verkar ha svårt att tåla den torra värmen inomhus. Suck! Beslut, beslut. En lösning skulle vara att införskaffa de två glasskivorna som vi talat om nu i sex år för att göra vårt uterum komplett. I dyraste laget för att bevara ett olivträd, men det har ju andra fördelar också. Möjligen.

Såg Sherlock igår. Fart och intensitet, rappa repliker, blinkningar hit och dit. Särskilt kul med Banksy-inslaget. Sherlock behöver rådfråga en konstexpert och rusar iväg för att träffa en graffitti-målare. Som naturlitvis skall vara graffitti-konstens erkände mästare Banksy. Framställs som väldigt ung. En myt jag inte tror ett dugg på.
Men roligt var det.

Rosbilderna får, beroende på hopplös ljussättning fel färg. Den nedersta bilden är tagen med blixt, vilket gör bilden skarpare, men färgen fel. Rosen är inte så gul och gardinen mer gul. Lita aldrig på bilder :-)

söndag 5 oktober 2014

Hmmm . . .

Fick med mig kameran på dagens hundpromenad. Denna vackra rosensort finns överallt här nere i Falkenberg, blommar länge och mycket.
Hamlets och min hundpromenad går till så att jag släpar min lata hund halva vägen. När vi vänder  släpar han mig tillbaka. Hamlet har konstant hemlängtan och ser promenader som ett onödvändigt ont. Men han uppoffrar sig, för min skull. Hyggligt av honom.

Läser Stefan Hagels fantasy En saga om sorg. Hoppas hela tiden att den skall bli bättre. Och det blir den faktiskt, men nu är jag på sidan 337, så det är på tiden. Inledningen är förfärlig. Långa meningar med tillkrånglad meningsbyggnad. Skall troligen föreställa ett stilgrepp. Det sorten kan man kosta på sig om man är Marcel Proust och inne på  - var det femte boken? Så är det kardinalfelet med alltför många namn. Ingen, inte ens den mest entusiastiska av läsare, orkar hålla reda på alla dessa bipersoner, när redan huvudpersonerna är för många. Men nu har jag ett visst hopp, vi har tagit oss till häxornas ordenshus tillsammans med den nya novisen. Flygandes på gripar. Kul drag.

Såg inte mindre än två "snälldeckare" i går. Murdoch Mysteries på kanal 9, redan 17.00 så det gäller att komma ihåg. Och min favorit Miss Fisher's Murder Mysteries på kanal11 kl 21.00. Den sistnämnda är en riktig pärla och jag kan inte nog lovorda scenograf och kostymdesign. Serien har fått en verkligen välförtjänt AACTA Award för det sistnämnda. Grämer mig kollossalt att jag inte sett början av serien, dvs när Miss Fisher återvänder till Melbourne, efter många år utomlands, för att lösa mordet på sin syster. Inte 17 går serien att köpa heller. Fast nu var det ett tag sedan jag kollade.
I kväll blir det Sherlock Holmes. kanal 8, 20.00. Hurra!

lördag 4 oktober 2014

Scottish och Brittish

Bakade scottish shortbread häromdagen. Här är receptet:
 175 gram smör rumsvarmt
50 gram florsocker
175 gram vetemjöl
50 gram maisenamjöl
1/4 tsk salt
arbeta samman allt till en deg och rulla till en rulle och plasta in och lägg i kylen över natten. Skär 0,5 cm tjocka skivor och dela rundeln på mitten så att det blir en halvmåne. Bakas 175 grader i ca 15 minuter tills dom fått lite färg i kanterna.
Har tagit receptet från bloggen Livet på Backastrand.
Försvinnande goda blev de, men kanske inte riktigt som jag ville ha dem. Har mina misstankar mot florsockret. Gjorde nog dessutom mina lite för små. Skall experimentera vidare, det blir ju goda resultat hur man än bär sig åt i den här genren. :-)
 
Såg K-special om Nordic Noire igår, alltså om nordiska (danska och svenska) deckar-serier för tv som slagit till utomlands. I Storbritannien har det utbrutit skandinavisk deckarfeber med start i Ystad och Mankels Wallander. Som ju så förtjänstfullt spelades in i Sverige, med brittiska skådespelare och Kenneth Branagh i huvudrollen. Gick så bra att BBC4 köpte in den svenska serien. Kruxet här heter SUBTITLES. Ett okänt begrepp för engelsktalande publik. Men det gick över förväntan och startade en hype. Bron, t ex och Brottet, svensk/danskt och danskt. Det är de gedigna manuskripten och de komplexa karaktärerna som gör det, tydligen. Och att historian får ta tid.
Det förfärliga här är att jag inte gillar Wallander (åt helvete för dystert) och inte har sett ett enda avsnitt av de andra serierna. Måste nu ge mig iväg och skaffa åtminstone Bron, säsong 1, det var den som verkade sevärd i mina ögon. Se programmet om ni har tid. Så roligt att höra det nordiska sättet att vara prisas, för en gångs skull. För att inte tala om svenska språket som engelsmän till min stora häpnad finner så vackert.
Själv föredrar jag Brittish Cosy framför Nordic Noire.

torsdag 2 oktober 2014

Stolar

Här är en av mina stolar. Kom just ihåg hur mycket jag gav för dem. Och de var inte gratis. Nu var det dryga 20 år sedan och de var nyrenoverade. Det kan man inte säga om dem nu. Färgen är sliten och sitsarna måste kläs om. Det sistnämnda är en enkel match, det är slipningen och målningen som är problemet.










Hittar dessutom bara två. Det borde ju vara fyra?? Nej jag bor inte i ett slott (sorgligt nog, det hade jag gillat), men saker har en märklig tendens att försvinna även på detta mera modesta kvadratmeterantal. Mina glasögon, t ex, är spårlöst borta sedan 1 1/2 månad.
Lägger ut stolbilder eftersom Kära Väninnan Gun är på spaning efter stolar att måla om. Känner mig dock vid närmare eftertanke mindre säker på att dessa skulle passa. Eftersom hon tänkt sig dem i vitt, och mina faktiskt skall vara  - just så grå som de är, och med gulddetaljer.
I Gustaviansk stil, skulle jag vilja kalla dem. Alltså knappast från tiden, som det heter, detta är senare kopior. Men det är fina kopior!



onsdag 1 oktober 2014

Realism och fantasi

Läser Björn Hellberg. Första Loviken-boken. Utspelar sig i en större stad än hans tidigare romaner. Med därpå följande storstadsproblematik. Engagerat och insiktsfullt om samhällets outsiders. Uteliggare och missbrukare i olika stadier. Misären framstår med obehagligt knivskarp tydlighet. Det är polisromaner han skriver, han gör det väl. Och jodå, språket lyser. Egentligen föredrar jag välskrivna mysdeckare, men det kan faktiskt bli lite för mycket mys i längden.

Ser Det blodröda bandet. Vet inte om jag uppskattar huvudstoryn och det börjar bli lite enahanda med alla dessa sårade soldater. Men vilket fantastiskt skådespeleri! Främst Oona Chaplin (javisst, barnbarn) och Hermionie Norris (Spooks) är fullkomligt briljanta. Har nu dessvärre bara två avsnitt kvar.

Har hittar en svensk fantasy-författare som verkar lovande: Stefan Hagel heter han. Socialantropolog - ett passande yrke för en fantasyförfattare, och journalist. Första boken i En saga om Sorg kom ut 2012. Fred så gyllene är titeln. Återkommer om denna saga när jag läst den. :-)